Var tredje socialsekreterare har utsatts för hot och våld i tjänsten under en tvåårsperiod. Var tionde socialsekreterare överväger att sluta pga hot och våld. Tidskriften socionomen har följt upp denna undersökningen (Novos 2018) och fått i stort samma resultat nu. Många socialsekreterare, som arbetar med bland annat bistånd, uppleva otrevliga möten med arga klienter och deras anhöriga.(tidskriften Socionomen 1/2020 )
I Malmö är det ännu värre. Där uppger socialsekreterarna att de har erfarenhet av hot och våld i tjänsten varannan dag. Kontor har bombhotats. Skjutningar utanför kontoret. De får föremål kastade mot sig. Knivhot förekommer. Klienterna och anhöriga uppträder våldsamt och till och med har hotat att skära halsen av socialsekreteraren. Socialarbetarna blir uthängda och trakasserade på sociala media. Det händer att en arg klient söker upp socialsekreteraren i dennes bostad och vägrar gå därifrån. Polis måste tillkallas och ta hand om vederbörande.
Socialsekreterarens barn kan få otrevliga sms på mobilen. ”Din mamma kommer önska att hon inte blev född när jag är färdig med dig!” heter det i ett sådant sms. Liknande förhållanden finns på många håll i landet. Den mycket erfarne socionomen Bengt Thelander skriver: ”Socialtjänsten är i kris. Socialarbetarna flyr. Socialtjänstlagens målsättningar uppnås inte. Stress präglar ofta arbetsmiljön.”
Vidare skriver Socionomen: ”Varje dag får socialtjänsten in nära tusen orosanmälningar om barn som far eller misstänks fara illa.” Antalet orosanmälningar från polisen ökade från 29 303 år 2018 till 37 622 år 2019. 60 procent av anmälningarna kommer från skola, förskola och polisen. Men det kommer också anmälningar från tex folktandvården. Det är fullt förståligt, med tanke på de hårda arbetsförhållandena inom socialtjänsten, att det är svårt att rekrytera socialsekreterare och att man inte hinner med denna oerhörda mängd orosanmälningar.
Socionomen intervjuar socialminister Lena Hallengren om problemen på socialtjänsten. Hon hänvisar till ”34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten”, som uppdaterades 09.01.20. Där finns några förslag som direkt berör socialtjänsten: 13. Ytterligare medel till LVU-placeringar. 14. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet. 25. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen. 28. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden. 29. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”). 30. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper. 32. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon.
Men det är knappast någon av dessa åtgärder som gäller hur man ska tackla det tilltagande hotet och våldet mot socialsekreterare. Det finns en punkt om ordningsvakter (no 6), men det gäller att de i vissa sammanhang ska kunna ersätta poliser. Inget om ordningsvakter på socialkontoren, vilket eventuellt kunde vara relevant. Hallengren säger att socialtjänsten ska få ett extra tillskott på 150 miljoner, men det framgår inte riktigt vad de ska användas till annat än kanske fler socialsekreterare.
Naturligtvis är det diskussion inom socialtjänsten hur man ska förhålla sig till hot och våld mot tjänstemännen. En del socialarbetare uppfattar att detta är en del av jobbet och det gäller att vara medveten om och kunnig hur man ska hantera arga och våldsamma klienter. Redan i utbildningen bör man behandla dessa problem och strategier för att förebygga och tackla problemen. Kritik mot att det inte ingår mera metodträning för konflikthantering.
Andra frågor som reses är hur arbetsmiljön ser ut. Hur mycket tid finns tex för varje klient? Finns tillräckligt med personal och tid, så att möten med klienten kan ske på ett lugnt sätt. Förekommer stor omsättning på socialsekreterare, kan detta leda till sämre kontakt med klienter, som socialarbetaren inte lärt känna. Finns larmsystem? Kan man tillkalla kollegor och ev vakt? Handläggning av bistånd och rätt till bistånd kan skapa situationer som utlöser ilska hos klienten, då besluten går denne emot. Detta är vanligt förekommande. Om besparingskaraven är hårda i socialtjänsten, skapar detta konflikter. Är klienten påverkad av alkohol, droger, psykisk sjukdom, biologiska skador på hjärnan samt beteendestörningar kan också detta leda till aggressivt beteende. Sådan är verkligheten för socialsekreteraren – och inte har den blivit lättare nu i coronatider!
(Vill du veta mera om denna problematik titta på https://scholar.google.se/scholar?q=hot+och+v%C3%A5ld+socialtj%C3%A4nsten&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart)