Här i landet är det många som är förvånade över att en oprövad politiker och rabulist till president i USA kunde få ett stöd av fler amerikaner än någon annan tidigare sittande president fått. Det är då ingen ovanlig uppfattning att det är djupt konservativa, oupplysta, okunniga och inskränkta människor, vilka ofta tillhör den kristna högern människor och hatar det politiska etablissemanget i Washington mm som är Trumps anhängare. Det ligger en del i detta, men det är inte hela bilden av ett USA, där motsättningarna i samhället skruvats upp rejält pga utvecklingen.
Vilka är då Trumps supportrar? Jo det är en mycket bred blandning av människor på högerkanten som av tradition röstar på Republikanerna och deras politik. De vi brukar kalla auktoritära traditionalister och nationalister, som inte behöver gilla just Trump, men i huvudsak hans politik. Det finns många Trumpanhängare som är på den lägre ekonomiska nivån i samhället, som inte gillar den stora invandringen till USA och menar att detta hotar deras arbeten och försörjning. De gillar Trumps kritik av den stora invandringen, inte sällan illegal, från Mellan och Sydamerika och hans idé att bygga en mur mot Mexiko – även om han inte lyckades genomföra den fullt ut.
De är grupper som är eftersatta i den samhällsekonomiska utvecklingen typ Rostbältet, kolfälten och många samhällen på landsbygden, bla i Mellanvästern, som halkat efter i utvecklingen tex pga att det går dåligt för lantbruken och småföretagare. New York Times har visat att Trump fick flest röster i ekonomiskt utsatta och problematiska områden där jobben hotas. Människorna där upplever statusförluster och känner att deras arbeten och försörjning är hotad av utvecklingen i landet. De är allmänt skeptiska till den högteknologiska utvecklingen, som moderna städer på öst- och västkusten representerar. Och de gillar inte mångfald!
Dessa människor är ekonomiskt och socialt åsidosatta av den ekonomiska och tekniska utvecklingen och gillar inte alls den liberala utvecklingen i samhället med HBTQ-rörelser, BLM, feminism, aborter, samkönade äktenskap och homosexuella.
De ser sig hotade av att vita håller på att bli en minoritet på många håll i USA. De känner sig också nervärderade av mainstream media och uthängda som konservativa, okunniga töntar. Dessa människor misstro eller tom hatar det politiska etablissemanget i Washington. Deras levnadsförhållanden, perspektiv på tillvaron, värderingar och moral står i bjärt kontrast till den liberala, urbana medelklassen, som vanligen är Demokrater. Förenklat uppfattar dessa människor att Republikanerna står för fotfolket, gräsrötterna sas, medan Demokraterna är den liberala, urbana medelklassens parti, vilket har ett statistiskt stöd. Här finns vissa likheter med hur det är här i landet med Sverigedemokraterna och deras anhängare.
Men de som röstar på Republikanerna och Trump (kanske framförallt för att de brukar rösta på Republikanerna) är också bönder, småföretagare, collegeutbildade tjänstemän av många slag, som tex dragit nytta av Trumps skattereform. Det finns givetvis många individuella skäl till att rösta på på ett visst sätt, men det är ointressant då vi försöker förstå rörelser i samhället.
Trump har demonstrerat sin presidentmakt genom att självständigt fatta en mängd beslut redan från starten av sitt presidentskap, sk presidentorder – trots att Republikanerna hade majoritet i Kongressen. Den har dock inte alltid varit så villig att acceptera Trumps reformförslag.
Trumps supportrar gillar i regel de avregleringar Trump genomfört på klimatområdet, som underlättat för kolindustrin, olja och gasutvinning, sagt upp Parisavtalet och allmänt visat att han inte tror att människan skapat klimatförändringarna. Han har öppnat områden för jakt och fiske, vilket gillas av landsbygdsbefolkning.
Trump har gett en presidentorder som tillfälligt skulle stoppade all immigration till USA från medborgare i länderna Irak, Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen med motiveringen att stoppa inflödet av presumtiva terrorister. Allt efter ”nine eleven” och senare terroristattacker finns i USA en rädsla för islamska jihadister och terrorister, som man måste ta i med hårdhandskarna mot. Migrationsstoppet genomfördes i modifierad form utan att Irak ingick.
Under Trumps tid har deporteringarna av papperslösa ökat och nolltolerans införts mot att olagligt ta sig över USA:s södra gräns. Stärkt gränsbevakningen och fortsatt byggandet av en mur längst gränsen mot Mexiko skulle manifestera detta. Trump har inspirerat auktoritära ledare i världen, typ Duterte, Kacynski, Orban, Netanyahu, mfl att våga dra åt tumskruvarna mot meningsmotståndare och driva en tuff konservativ politik.
I utrikespolitiken har Trump ifrågasatt allianser som Nato och multilaterala samarbeten som FN. Frihandelsavtal har rivits upp eller omförhandlats. ”America First” har bla betytt att ge USA ekonomiska fördelar. Trump har upphävt NAFTA -avtalet och slutit ett nytt frihandelsavtalet med Mexiko och Kanada som ger USA bättre villkor. Trump är ointresserad av att styra enligt den vanliga, liberala världsordning, som rått efter andra världskriget, utan prioriterar i stället bilaterala relationer och avtal.
USA har lämnat Iranavtalet och återinfört ekonomiska sanktioner mot Iran. Erkänt Jerusalem som Israels huvudstad och flyttat den amerikanska ambassaden dit. Haft en hård retorik mot Kina för vad han menar varit orättvisa handelsvillkor, samt mot Nordkorea för dess atomvapenprogram och tom hotat att utplåna landet.
Inrikespolitiskt har han har utsett konservativa domare Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett till högsta domstolen och mängder av konservativa domare runt om i landet. Trump har avskedat många tjänstemän och medarbetare, som han blivit missnöjd med tex FBI-chefen James Comey, utrikesminister Rex Tillerson, försvarsminister Mark Esper, stabschef Reince Priebus, pressekreterare Sean Spicer, justitieminister Jeff Sessions och många fler. Han genomförde en skattereform som sänkt bolagsskatten och sänkt gränsen för maximal inkomstskatt, vilket gynna höginkomsttagare och företagare. Med detta har han skapat ett budgetunderskott på sju miljarder dollar, vilket inte är något problem för dem som inte är intresserade av en stark federal stat.
Det är långt ifrån alla hans reformer som omedelbart gillats av alla Trumps anhängare, men att ge USA ekonomiska fördelar, gå hårt åt invandringen och muslimer, visa tuffa tag mot Nordkorea, Kina och Iran, stötta Israel, kritisera och ändra på USA:s många åtaganden i världen, utse konservativa domare och kritisera mainstream media, etablissemanget i Washington och liknade, är sådant som hans supportrar gillar.
De gillar också att Trump gått hårt åt Kina, som de ser som ett ekonomiskt hot. Att han sagt upp atomavtalet med Iran, gett ett starkt stöd till Israel, samtidigt som han kritiserar muslimer och inledde med att stoppa inresa från en rad arabstater. Detta sammanfaller med den kristna högerns uppfattningar, varifrån han får stöd. America First betyder bla att USA inte ska vara en världspolis med åtaganden överallt i världen, men först och främst se om sitt eget hus. Konservativa media som Fox News, New York Post, Wall Street Journal och hundra andra konservativa media har gjort mycket för att stötta Trump och hans politik.
Hans hårda linje, hans rabulism och hållning mot de stora mediehusen är något de uppskattar. Vi kanske tycker att Trump är en aggressiv, demagogisk ledare, vars retoriska stil snarare avskräcker än uppskattas. Men hans anhängare gillar detta! De vill ha en stark handlingskraftig ledare, som sätter motståndarna på plats och har förmåga att genomdriva sin vilja och hantera landets problem och hot. Trump har förmått att ta vara på detta och hans retoriska stil går hem hos supportrarna. Han ger sig ut för att vara den som kan avvärja hoten mot landet och dess medborgare, som kommer både utifrån typ Kina och den muslimska världen som heter Iran och inifrån som är liberala media, den universitetsutbildade, urbana medelklassen och det politiska etablissemanget i Washington. Det har utvecklat en viss personkult kring den tuffe Trump, som verkligen vågar säga ifrån och banka ner motståndarna i knäppkängorna, just som många av de mest militanta Trumpanhängarna själva vill göra med pissliberala Demokrater och intellektuella.
Det finns förhållanden i USA som inte så ofta nämns här i landet. Valet av Obama ökade motsättningarna i landet. Konservativa grupper ser Obama som en typisk intellektuell akademiker från Östkusten och dessutom svart (eller eg mulat) De var mycket kritiska till att en svart man blev president och de gick av den anledningen allt längre åt höger. Detta kunde Trump profitera på. Och det blev inte mindre provocerande att Demokraterna lanserat en kvinna som presidentkandidat och tillika Hillary Clinton, som var ett rött skynke i vissa kretsar. Valet av Trump 2016 var på sitt sätt en kraftfull reaktion mot Obama och Demokraterna. Samma gällde nu där Trump kunnat utnyttja kritiken mot svartas ökade inflytande och framförallt BLM. Republikanerna och Trump ses av de konservativa som en motvikt till dessa strömningar.
Republikanerna har inför detta val under lång tid arbetat aktivt med att få sina väljare att registrera sig. Valdeltagandet är som bekant vanligen lågt i USA. År 2016 var det 55 procent, men den här gången blev det högst på 120 år. Hela 160 miljoner amerikaner röstade och det innebär ett valdeltagande på 66,8 procent tack vare både Republikanernas och Demokraternas mobilisering.
Den beskrivna utvecklingen i USA, med ett mera splittrat samhälle och hårda motsättningar mellan konservativa och liberaler (vänstern har reducerats till marginalitet idag) återfinns i många västerländska samhällen allt från Ungern och Polen till Sverige. Drivande krafter och faktorer i detta kan sammanfattas i Globaliseringen i vid mening. Det innebär ett hårt tryck på dessa samhällen genom migrationen från underutvecklade länder och samhällen.
Grunden för migrationsrörelserna är framförallt den sneda samhällsutvecklingen i världen, med högutvecklade, högteknologiska, moderna välfärdssamhällen på ena sidan och de som långt ifrån har hängt med i denna utveckling, bla beroende på att västvärlden har utnyttjat dem och tagit deras resurser. Dessa förhållanden har blivit allt mer uppenbara för människorna i de underutvecklade länderna genom den digitala revolutionen och flödet av information i världen. Och det är den och upplevelsen av att vara eftersatta, som fått massor av unga människor att söka sig till den rika världen för att få ett bättre liv.
Detta å sin sida har skapat enorm press på mottagarländerna vars ekonomier inte omedelbart är anpassade för att ta emot sådana massor av migranter. På grund av arbetsdelningen i samhället är det arbetarklassen och andra utsatta som först drabbas av att jobben hotas av billig migrantarbetskraft och/eller belastning på socialpolitiken. Med detta följer misstro och motstånd mot migrationen och de främmande värderingar, beteenden och kultur som migranterna är bärare av. Detta kan sammanfattas i att man inte gillar mångfald och främlingar eftersom det utmanar och hotar invanda levnadsförhållanden och ekonomin för de mest konkurrensutsatta skikten i samhället.
En annan aspekt av globaliseringen är också ekonomisk, men på ett annat sätt. Västvärlden översköljs av mer eller mindre billiga varor från Kina och andra med billig arbetskraft. Detta ger billigare varor, som kunde vara intressant även för arbetarklassen. Men när det samtidigt hotar inhemsk produktion och därmed arbetstillfällen för dessa människor, är det inte så intressant. Har man inte pengar, kan man inte köpa något, även om det är billigt. Högervindarna i USA och Europa är med andra ord ett resultat av globaliseringen.
Det paradoxala är att en miljardär, klipparkapitalist och playboy från östkustens urbana Mecka, som själv drar stor nytt av globaliseringen, får symbolisera arbetarklassens och andra utsatta grupper och samhällsskikts motstånd och kamp mot globalismen.
Kritikern Alf 