På sociala media pågår en diskussion om Trump kan tänkas genomföra en statskupp, eftersom han vägrar att acceptera att han förlorat valet och hävdar att det var riggat och därför ogiltigt. I själva verket var det han som vann, om man håller sig till de giltiga rösterna. Visst finns det oroande tecken, men vi är nog ännu långt ifrån en statskupp. Dock finns det vissa skäl till att inte alltid ta för givet att demokratin är immun mot odemokratiska maktövertaganden. Detta har vi exempel på i historien och kanske det mest belysande är hur nazisterna i Tyskland lyckades ta makten på 1930-talet. Men låt oss se på kända förutsättningar för en statskupp.
En karismatisk ledare som vinner sympatier pga sin utstrålning.
Organisation som lyder ledaren och arbetar systematiskt med opinionsbildning, där huvudbudskapet är rädda landet från hotande fara.
Vinner ett demokratiskt val, som ger formell makt.
Möblerar om bland tjänstemän i statsledningen.
Har en trogen medial megafon, som trummar in budskapet om hoten mot landet och att ledaren har lösningen för att rädda landet.
Hotet kan avvärjas med handfasta åtgärder som ledaren och hans parti står för till skillnad från alla andra. Han är vägen sanningen och livet!
Tar fasta på några konkreta händelser av stor vikt, som kan exploateras och som hotar lag och ordning i landet. Folket måste förstå att det finns allvarliga subversiva krafter i landet och man måste mota Ole i grind!
Hoten motiverar att man ändrar lagar eller skapar nya, som ökar statsledningens makt och förmåga att hantera situationen. Bara han och hans parti klarar detta. Reformer av lagarna sker successivt och på sätt som inte omedelbart avslöjar att det mesta av makten samlas hos statsledningen och efter hand ger denne oinskränkta maktbefogenheter.
Maktkoncentrationen underlättas av om motkrafterna i parlamentet och samhället är splittrade och oense inbördes och därmed handlingsförlamade.
Med ändringar i väsentliga lagar följer också att statsledningen får direkt makt över ordningsmakten och militären. Den avgörande vändpunkten sker då ett demokratiskt val, som går emot ledaren och hans parti, inte accepteras av ledaren och partiet. De hävdar att valresultatet kommit till på ett icke legitimt sätt och därför inte avspeglar folkets vilja. Ledaren och partiet däremot har det verkliga stödet hos folket.
Genom att successivt ha röjt undan alla formella hinder i statsapparaten, rättsordningen, ordningsmakten och militären och därigenom bäddat för ett odemokratiskt maktövertagande är statskuppen möjlig. De som vill försvara demokratin har förlorat mycket av sina möjligheter att hindra statskuppen. Vad som händer sedan beror på diktatorns förmåga att konsolidera sin maktställning. Det beror också på hur starka demokratiska krafter som finns hos folket och hur mycket de är beredda att offra för demokratin. Är landet mycket splittrat i olika politiska fraktioner och konstellationer ger det diktatorn trumf på hand. Omvärldens reaktioner spelar också roll. Även om nu Trumps agerande går i den här riktningen finns det fortfarande många demokratiska institutioner USA som inte kommer att acceptera en statskupp tex delstatsdomare och domstolar som inte låtit sig duperas av Trumps ogrundade anklagelser om valfusk, myndigheten för sybersäkerhet som deklarerat att valet var det säkraste i USA:s historia, kongressen med flera.
Kritikern Alf 