Kan hela världen ha fel angående munskydd och Folkhälsomyndigheten den enda som vet att munskydd inte skyddar? Kan Folkhälsomyndigheten – och president Trump – ha kunskap, som ingen annan har, att munskydd inte skyddar? Ja, det är ju möjligt men inte troligt!

Folkhälsomyndigheten påstår att munskydd kan leda till en falsk säkerhet och att folk kommer att ta på de kontaminerade munskydden och på så sätt sprida smittan mer än annars. Detta resonemang håller bara när man utgår från Folkhälsomyndighetens ståndpunkt att munskydd inte funkar. För det andra, varför skulle folk ta mera på ett munskydd än annars i ansiktet? Det kan snarare förstärka medvetenheten om att inte ta sig i ansiktet. Skyddet kan leda till att uppmärksamheten om försiktighet förstärks.

Forskning från Hongkong tycks visa att munskydd hjälper i kampen för att minska smittspridningen. Och virolog Fredrik Elgh Umeå universitet håller med (SVT 05.05.20) Det är snarare så att Folkhälsomyndigheten har låst sig i denna fråga och det blir en enorm prestigeförlust att nu erkänna att man haft fel OCH framförallt att de rekommendationer man gått ut med att personalen inom äldreomsorgen inte skulle använda munskydd förorsakat många gamlas död. Det är nämligen den troligaste förklaringen till att vi fått in smittan i en dödlig omfattning på äldreboenden och inom hemtjänsten.
Fram till den 2/5 har 541 äldreboenden i landet fått in coronasmittan och 2 500 personer är smittade (när 15 av 21 regioner svarat). I hela landet har man fått in smittan, men det är värst i Stockholm. Av de 541 är 205 äldreboenden i Stockholm med 1 686 smittade personer (DN 02.05.20). I hela landet är de nära 3 000 som dött i covid 19 till 90 procent 70 år och äldre. Det gäller 1 877 personer. Av dessa dog 50 procent i äldreboenden och 26 procent hade hemtjänst. Det kommer nog att bli värre och det är kommunerna och äldreomsorgen som fallerar i kampen mot coronaviruset – bland annat för att de följt Folkhälsomyndighetens anvisningar att munskydd inte behövs.

Problemet med den svenska strategin mot coronasmittan är att äldreomsorgen i kommunerna inte fungerar i en tid som denna. Ja, frågan är om den fungerar tillfredsställande över huvud taget? Den frågan hamnar nu på politikernas bord efter vårens erfarenheter. Politikerna fick för sig att omsorgen om de gamla ska ske i deras hem och de avvecklade ålderdomshemmen. 37 000 äldreboenden har de tagit bort sedan år 2000. Personalen ska springa runt till de gamla och fixa det nödvändigaste. Tidspressen är enorm och det finns sällan tid att sitta ner och bara samtala.
Det är en mycket besvärande omständighet att det är ca 3 000 personer som är timanställda inom äldreomsorgen i Stockholm. De arbetar också på flera äldreboenden och risken är uppenbar att detta bidrar till en smittspridning mellan boenden. I de kommunala äldreboendena i sthlm var i mars månad 40 procent timanställda. 23 procent av arbetstiden utfördes av timanställda. Nu när hela systemet utsatts för hårda prövningar ser vi hur maskätet och eländigt detta är. Bristen på praktiska förutsättningar, kunskap, tid, kontinuitet, förståelse för nödvändiga hygienrutiner, skyddsutrustning och vilja att verkligen ge en omsorg värd namnet visar sig nu få katastrofala konsekvenser.
Folkhälsomyndighetens anvisningar i dessa frågor är motsägelsefullt. Å ena sidan hävdar de att munskydd bara hjälper den smittade att inte sprida smittan, men till äldreomsorgens chefer har de sagt att personalen inte behöver munskydd. Resultatet är tex i Malmö att cheferna säger att personalen inte ska ha munskydd. Detta år ju inte ihop eller hur?!

Jag tror det kan vara problematiskt att vi här i landet har en myndighet som reglerar och bestämmer alla anvisningar om hur vi ska förhålla oss till pandemin. Andra tycker att det är bra med Folkhälsomyndigheten där det finns en samling forskare och tjänstemän som står för mycket kunskap och metodiskt följer utvecklingen internationellt och i landet. Men vi vet också att det utvecklas en viss ”nomenklatura”, ensidighet och konsensus i en avgränsad förvaltningskultur. Fristående experter har liten möjlighet att påverka den politik som blir resultatet av Folkhälsomyndighetens monopol hos regeringen och politiker.