I år är det 75 år sedan befrielsen av judar och andra individer ur de nazistiska koncentrationslägren. Judeförföljelser har en lång historia i Europa. Antisemitismen går så långt tillbaka som till trehundratalet före Kristus och grundar sig i judarnas säregna religion med bara en Gud. De har i historien anklagats för att det var deras präster som fördömde och utlämnade Jesus till romarna för korsfästning. På 600-talet var judehatet omfattande i Europa. Katolska kyrkan har i historien varit mycket kritisk till judendomen och judar. 1543 kom Martin Luther ut med sin bok om Judarna och deras lögner. År 1555 tvingar påven Paulus IV judarna i Rom att bo i en viss stadsdel, getto för judar. Under medeltiden fördrevs judar från Spanien, Portugal, England och Frankrike.
Judarna har sin egen religion, som utser dem till ett av Gud utvalt folk – alltså vara förmer än andra! ”Ty du är ett folk som är helgat åt den Evige, din Gud”(Kosherlagarna). Judarna har sin egen lag Talmud, som bla föreskriver hur en jude bör leva och uppföra sig. Troende judar har en exklusiv förmåga att tolka Guds lag.
Rasläran pekade ut judarna med vissa negativa egenskaper, typ girighet. Det senare kom sig av att judarna hade monopol på bank- och finansverksamhet. Kristna hade inte rätt att ta ut ränta på lån, men för judarna var detta ok. Därför blev de betraktade som ockrare. Genom bankverksamhet och handel har en del judar kunnat skaffa sig stora rikedomar. Sådant skapar avundsjuka. Judarna fanns som folk och klass, men tillhörde inget land. Därmed kunde de misstänkas för att inte vara lojala mot det land de lever i. Detta förstärktes på 20- 30-talen av växande nationalism inte minst i Tyskland.
Judarna har utmärkt sig genom att hålla sig till sin egen grupp, ha ett eget språk med egna skrivtecken, egen särskild och sträng mathållning. Kosher-lagarna (5 MB 14:3-21) anger vilka djur man får äta, dvs de som är rituellt rena eller tahor och befallda av Gud (t.ex. ko, kyckling, lamm). Tame betecknar djur som är orena och inte får ätas (t.ex. gris). För troende judar är ätandet en religiös handling. Dessa regler kan av omgivningen uppfattas som ett slags snobberi, att göra sig märkvärdig . Judarna har alltså varit en tacksam grupp att göra till syndabockar, eftersom de utmärkt sig som exklusiva och avvikare i samhället. Avvikelsen blir tydlig och förstärkt då judar klär sig på ett särskilt sätt med kippa (yarmulke), som är en kalott. Ibland har de en viss typ av svart hatt och långa, svarta rockar och låter skägget växa tillsammans med skruvlockar vid tinningarna.
Det har funnits en intellektuell judisk klass, som haft inflytelserika poster i samhället och skapat avundsjuka. Bland judarna finns en tradition att satsa på högre utbildning och många har blivit vetenskapsmän och utmärkt sig. Många judar deltog i ryska revolutionen och utmålades av borgare i Europa som ett hot. Judar fick skulden för hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet. De anklagades för att ligga bakom Tysklands nederlag i första världskriget. De blev syndabockar ansvariga för depressionen. Nazisterna utnyttjade judehatet för att stjäla judisk egendom.
Antisemitismen i dagens Sverige är inte stor i hela befolkningen (ca 5%). Men bland muslimer här är den mera utbredd (ca 40%) och därför har, med den stora invandringen av muslimer från Mellanöstern, antisemitismen blivit mera utbredd och uppmärksammad, framförallt i sk utanförskapsområden. Malmö utpekas ofta i systemmedia som särskilt antisemitiskt. En uppfattning som den judiska församlingen där sprider. Men kring detta finns en särskild historia. Den judiska församlingen har demonstrerat centralt i stan till stöd för staten Israel. Gör man så, får de räkna med kritik och arga reaktioner pga hur den israeliska staten agerat gentemot palestinierna. Den judiska församlingen gjorde misstaget att koppla ihop judefrågan med staten Israel och på det sättet göra den klart politisk.
Kritikern Alf 