SOCIALDEMOKRATINS KRIS

Socialdemokratins nergång och kris i Europa är en kris för välfärdsstaten. Socialdemokraterna är det parti som främst förknippas med en politik som ledde till framväxten av välfärdsstaten efter andra världskriget. När den stod på sin höjdpunkt i slutet av 1960-talet var också socialdemokratin populär. I Sverige hade man egen majoritet i riksdagen med 50,1 procent. Men på senare tid har det gått starkt utför med socialdemokratin och det hänger framförallt samman med deras välvilliga inställning till invandring och flyktingmottagande. Detta har lett till kraftigt ökade kostnader för socialpolitiken och när krisen för välfärden drabbar den inhemska befolkningen är det inte längre lika trevligt med mångfalden.

De en gång så otroligt starka socialdemokraterna i Sverige, som sedan 1932 legat på över 40 procent i riksdagsvalen och 50 procent 1968 har på senare tid halkat ner i popularitet bland väljarna. Nedgången började 1998 och sedan har det gått utför. 2018 fick de 28 procent och idag visar opinionsundersökningar på cirka 25 procent. De för dem förhatliga Sverigedemokraterna flåsar dem i nacken.

Men det är långt ifrån bara i Sverige som det går utför för socialdemokratin. I Storbritannien gjorde Labour sitt sämsta val sedan 1935 i det senaste valet december 2019. Lika dant blev det för SPD i tyskland i det senaste valet då resultat var det sämsta sedan andra världskriget. I början av millenniet var SPD Tysklands största parti. I Nederländerna gick socialdemokraterna PVDA från 25 procent i valet 2012 till 5,7 procent i valet 2017.  Spanska PSOE nådde 27 procent i det senaste valet, från att ha legat över 40 procent i början av 2000-talet. Demokratiska partiet tappade stort i senaste val i Italien och fick mindre än 19 procent. Grekiska Pasok fortsatte att falla även efter 2012 års väljarflykt, där mer än 30 procentenheter försvann. Partiet hade över 40 procent av väljarstödet på 1990- och 2000-talen, men har de senaste valen fått ensiffrigt stöd. Socialistpartiet, PS, kollapsade under senaste parlamentsvalet i Frankrike. Partiet tappade efter François Hollandes styre hisnande 6 miljoner röster jämfört med 2012 och drygt 22 procentenheter.

Socialdemokratins stora tillbakagång i opinionen är det dominerande i många europeiska länder. På bara några decennier har rörelsen gått från att ha varit en betydande maktfaktor till att på vissa håll vara nästan utraderad. I Sydeuropa har socialdemokratiska partier straffats för finanskrisen. Socialdemokratin har framförallt misslyckats med att hantera invandringsfrågan och flyktingmottagandet. Tidigare har partierna ignorerat den eller bara hyllat mångfalden, utan att möta den oro som många medborgare känner kring förändringar i samhället och kulturella normer. Detta är en anledning till den ökande nationalismen. Nu ser vi också att flyktingmottagandet för med sig enorma kostnader. Det är inte underligt, att när det kommer stora mängder människor från Asien och Afrika, som inte kan försörja sig själva och samtidigt förväntar sig samma stöd från välfärdsstaten som alla andra, ja, då blir kostnadsökningen stor.

Det är kris i många svenska kommuner. En kartläggning DN gjort (16/10) visar att fyra av fem kommuner tvingas skära ner nästa år. 110 kommuner väntas gå minus i år. Skulderna ökar och cirka 40 kommuner väntas höja skatten. Den ena kommunen efter den andra larmar om svidande sparpaket med risk för nedläggning av skolor, äldreboenden och varsel av personal. Men ändå är prognosen att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023.

Även inom sjukvården ser vi stora ökningar av kostnaderna. Landstingen tvingas spara och det leder till avskedanden. Södersjukhuset i Stockholm varslar 25 läkartjänster, 50 underskötersketjänster och 25 administrativ personal. Sjukhuset har ett beräknat underskott på 130 miljoner kronor för 2019. Det kan komma att växa till 300 miljoner kronor 2020. Karolinska universitetssjukhuset har ett underskott på 1,5 miljarder kronor, har lagt ett varsel på 250 läkartjänster och 350 undersköterskor. Även Danderyds sjukhus varslar 100 tjänster. Sjukhuset har ett beräknat underskott på 156 miljoner kronor för 2019. Underskottet kan nästa år bli 300 miljoner. 

Det finns flera anledningar till krisen i den offentliga sektorn. Kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre har blivit fler. Personer i arbetsför ålder ökar inte i samma takt. Gruppen barn och unga väntas växa med omkring 200 000 och personer över 80 år med nästan 250 000 de kommande 10 åren. Gruppen i arbetsför ålder väntas däremot bara stiga med 300 000 personer, enligt SCB. Den växande gruppen äldre ökar kostnaderna för både kommuner och regioner eftersom de kräver både äldreomsorg och sjukvård. Det är när medborgarna blir varse, genom långa köer och väntetider till social service och vård, att den tidigare hyllade mångfalden med öppna dörrar för flyktingar, går ut över deras egen välfärd, som det inte är lika trevligt med den politiken.Det helt grundläggande i den socialdemokratiska socialpolitiken är att den bygger på självförsörjning. Genom eget arbete gör skjuter generation framför sig en besparing som kan tas ut genom socialförsäkringar, vård och omsorg. Modellen håller inte när det kommer mängder av människor till landet, som inte kan försörja sig själva och där många äldre inte heller har varit med och gjort avdrag på lönen för kommande försäkringsbehov. Den socialdemokratiska modellen är dömd till undergång om samhällsutvecklingen fortsätter på detta sätt.