De öppna gränsernas apostlar försäkrade oss om att allt skulle bli så bra med migranterna. Vi behövde invandrarna för att klara servicen i den offentliga sektorn, eftersom vi föder för lite barn här hemma, som ska växta upp och ersätta dem som går i pension och ska försörjas. Att vi tog emot 163000 asylsökande 2015 var inga problem – tvärt om!
Men nu visar sig problemen i kommunerna. Då migranterna kom gick staten in och fixade skivan i kommunerna. Men det gör staten bara i två år. Sedan får kommunen själv stå för kostnaderna. Nu är vi där och baksmällan i många kommuner slår till. 69 kommuner står på ruinens brant ekonomiskt. Socialbidragen skenar i tre av fyra kommuner, eftersom 60 procent av invandrarna inte kan försörja sig själv. Det tar i genomsnitt upp till sju år innan de kan det och en del klarar det aldrig.
Migranterna ska ju helst ha bostad – här hyser vi inte folk i tältläger – och barnen ska gå i förskolan och skolan. 240 kommuner av 290 har stora problem att få fram bostäder och platser. Åtgärderna kräver stora investeringar i kommunerna, samtidigt som de pga dålig ekonomi ska spara. Det går inte alls ihop och det kommer att bli skattehöjningar. Tom i Danderyd – landets rikaste kommun – blir det skattehöjningar och medborgarna är inte glada för det, trots att de mycket väl har råd att betala.
Kommunernas skulder pga upplåning för att klara utgifterna har vuxit enormt. Sedan 2012 har de ökat med 32 procent och är nu 546 miljarder. Om inte pappa staten kommer till undsättning kommer det nog att gå illa i vissa av dessa kommuner.
Betydligt värre än Danderyd är det i flera andra kommuner. Filipstad är en av dessa, som tagit emot 1300 asylsökande och bara har en befolkning på lite över 10 000 själar. Det har bla lett till att i förskolor och skolar är ca hälften av eleverna nu invandrare från Syrien, Somalia, Afghanistan, Eritrea, Irak mfl. I den gruppen invandrare är 80 procent arbetslösa och lever på socialbidrag. Kommunens försörjningsstöd har ökat från 4,5 miljoner är 2006 till 31 miljoner idag.
Vad är det som motiverar en människa till att vilja arbeta? Ja, det kan säkert vara många förhållanden och är väl beroende av förutsättningarna. Men om nu mängder av invandrare har allt emot sig, dålig utbildning, kan inte språket, kan inte kulturen, känner sig utanför eller tom blir bemött med misstänksamhet och dessutom blir försörjd utan att behöva arbeta, har fått hyfsad bostad, mat på bordet ungarna går gratis i skolan och i åratal har gått sysslolös, fördriver tiden med kompisar och dagarna går, blir en sådan person motiverad att ta ett jobb, kanske inte heller världens roligaste jobb?