Läser i Katerina Janouchs intressanta bok Bilden av verkligheten. (Den som vill få sig till livs en svidande kritik av utvecklingen i Sverige rekommenderas att läsa denna bok.) Janouch skriver om sin besvikelse över svenska feminister, som inte är något att räkna med då det gäller förtrycket av kvinnor i världen och inte heller då det gäller det oerhörda förtryck muslimska kvinnor är utsatta för här i landet. Den svenska feminismens intellektuella bankrutt visar sig bla då de pläderar för att det inte är någon skillnad mellan religioner och synen på kvinnan och hennes plats i samhället.
I själva verket är det en avgrund mellan islams kvinnosyn och den kristna synen på kvinnan. Vi behöver bara se oss omkring i vårt eget samhälle, för att konstatera detta redan i det yttre. Den muslimska kvinnan får inte själv bestämma hur hon ska var klädd. Många får inte bestämma vem de ska gifta sig med. En del muslimska kvinnor blir könsstympade. Vissa, som uppfattas ha skadat familjen och klanens anseende och heder genom sitt handlande, råkar oerhört illa ut. Ja, listan kan göras lång, men svenska feminister kör huvudet i sanden. Det är rena ynkedomen och svenska feminister har absolut inget att erbjuda dessa förtryckta kvinnor. De sysslar med teoretisk navelskådning.
Istället ägnar svenska feminister sig åt teoretiserande kring hur världen ska tolkas och hur vi uppfattar nuet. De är upptagna av en slags spegelvärld, den reellt existerande fysiska världen som en avspegling i våra hjärnor av det kulturella raster som intrycken filtreras genom i våra hjärnor. Där blir det verkligt existerande kvinnoförtrycket något relativt.
Feministerna har därmed gått så vilse att allt är ideologisk överbyggnad och inget existerar i sig. Därför blir kulturkampen vägen till kvinnlig frigörelse. Det betyder också att om muslimska kvinnor uppfattar sin situation som den rätta, ja att så ska det vara, eftersom Gud har bestämt detta och då är de fria. Det finns inget islamistiskt kvinnoförtryck. Oerhört fiffigt, eller hur?!
Den synen på världen som en spegling av kulturellt färgade sinnesintryck gör att feministerna inte kan se att i grunden handlar allt kvinnoförtryck om ekonomi. Det noga planerade tvångsäktenskapet ska garantera att egendomarna stannar inom familjen. Om kvinnorna får klä sig som de vill och då kanske lockande och utmanande för att få en man på kroken, kommer de att själva välja partner och klanens och familjens planering av giftermål får problem och kanske helt raseras. Den situationen vill familjen inte ha. Bäst att hålla kvinnorna i stränga tyglar och få dem att tro att de är fria eftersom de inte behöver locka en partner. De kan lugnt avvakta att familjen fixar detta!
Frigörelse av muslimska kvinnor kräver en revolution av de ekonomiska förhållandena i det muslimska samhället, som tex under Nasers tid i Egypten. Det var steg på vägen mot större frihet då kvinnorna fick en annan ställning än de har där idag, då islamisterna åter tagit makten. Då såg man inte många kvinnor i hijab på Kairos gator. Här i landet ägnar sig feministerna åt metoo, som strängt taget är ett medelklassproblem. Men så har feministerna sin sociala bas just där och kvinnor ur arbetarklassen förstår inte vad de sysslar med.
Kritikern Alf 