Fredag den 15:e mars och ungdomar i hundra länder planerar att strejka från skolan. Detta väcker naturligtvis uppmärksamhet i media. Det är ju bra att ungdomarna är aktiva. Problemet är att de vill att andra ska göra något, men tycks inte själva ha någon plan för vad de själva ska göra för den miljö de uppfattar som hotad.
Lyssnade på Göran Rosenberg i Gomorron Världen. Han tar på sig rollen som domedagsprofet och hyllar, liksom Angela Merkel, Greta Thunberg, för hennes fantastiska insatser som klimatvarnare. Marlena Ernmans tösabit far runt i världen med budskapet att politikerna inte bara ska oroa sig för klimatförändringarna, de ska bli desperata. ”You are stiling our Future”, säger hon till världens politiker. Månde de darrar i knävecken?
Rosenberg tycks tro att det är så klimathotet ska tacklas: ungdomar som kräver desperat handling av politiker världen över.
I USA, med världens högsta konsumtion, gör kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez succé på sin nygamla idé om en ”Green New Deal” (begreppet myntat av Sanders och delvis lånat från Roosevelt), som möjligen skulle göra landskapet lite grönare, men knappast påverka klimatet mätbart. Kanske säger det något om falsk optimism när Greta Thunberg hos Skavlan berättar att ”jag fick mina föräldrar att slut flyta.” Borde inte media världen över förstå att detta inte leder något varat, istället för att i Times Magazin, Washington Post, BBC, CNN mfl hylla ungdomens förnuft och djärvhet?
Men det Rosenberg, Thunberg, Ocasio-Cortez och många andra miljövarnare inte förstått, det är att vår liberala, kapitalistiska, konsumtionistiska livsstil som i grunden är orsak till klimatförändringarna om det öht är vi som är skyldiga och inte jordens klimatvariationer. Följande resonemang bygger på det antagandet att det är vi människor som åstadkommit klimatförändringarna. Men det måste sägas att många tror att detta är återkommande klimatförändringar som gjorden genomgår vart 10 000 – 20 000 år och har gjort genom jordens hela historia.
Vi har under århundraden byggt megastäder, sågat ner skogarna, exploaterat jordens resurser var helst vi kommit åt och vi har modellerat om landskapet och världen genom all möjlig ny teknik, som belastar jorden. Om det nu är så, hur ska vi kunna ändra på det och inom de tidsramar som vissa forskare säger är nödvändiga? OBS! att det följande resonemanget bygger på att det är sant att det är vi människor som förorsakat klimatförändringarna!
Globaliseringen har inte bra för klimatet. Det handlar inte främst om turister, som flyger till och från semesterorter och annars runt i världen. Det skulle de kunna sluta med. Men det kommer de flesta inte att vilja. Och dessutom skulle det inte ha någon större effekt på klimatet om inte en massa mycket mera drastiska åtgärder vidtas enligt forskarna. Allt annat flyg har expanderat enormt, så som affärsflyget och inte minst fraktflyget. Detta har drivits fram av en tekniska och ekonomiska utvecklingen. Så försök ändra på detta!
Kapitalismen värdegrund har ockuperat våra hjärnor och centralt är rätten till konsumtion, ständigt stegrad konsumtion. Alltså blir det som att vi ska lyfta oss själva i håret för att åstadkomma de förändringar av vår grundläggande livsstil, som skulle var nödvändiga.
Vi brukar tänka och säga att det är systemets fel som leder till denna konsumtion. Men systemet producerar vad som går att sälja. Det är dess drivkraft. Problemet ligger alltså snarare hos oss konsumenter, som trycker att konsumtion är lika med lycka.
Men kan vi inte bara tänka om? Thunberg, Rosenberg, Ocasio-Cortez och co tycks tro det. Dock finns det en dialektik mellan hur vi lever och hur vi tänker. Det betyder en växelverkan, en självförstärkande process vilket är förklaringen till att vi ständigt vill kunna konsumera mera. Konsumtionismen är själva grundbulten i systemet, som kräver ständigt ökad konsumtion. Greta Thunberg och hennes vänner, som nu utnyttjas i oseriösa kampanjer, kommer att bli djupt besvikna, när det går upp för dem att det inte om 20 år blivit som de trodde, att vi trots enorma försakelser – så som det kommer att upplevas – ändå inte nått annat än marginella klimatförändringar, om några till det bättre.
Troligen är det så att kapitalismen och konsumtionssamhället inte kommer att försvinna förrän det går under av sig självt, då jodens alla resurser är uttömda och systemet imploderar. Det kan troligen ta lång tid, eftersom kapitalismen visat sig mycket livskraftig, trots alla motsättningar och konflikter det också skapar. Möjligen kommer det att bli allt svårare för kapitalismen som system, då alla folk på jorden vill ha samma konsumtionsmöjligheter som vi i västvärlden.
Problemet med skolstrejkerna är inte att eleverna är borta från skolan en dag eller flera. Problemet är att de kommer bli djupt besvikna och det kan leda till otrevliga backlasheffekter. Deras lärare och föräldrar bör ta en allvarlig diskussion kring klimatförändringarna och vad de kan bero på, så ungdomarna får mera perspektiv på förhållandena och inte svävar i föreställningen att politikerna kommer att kunna fixa miljön. Bland annat bör de problematisera domedagsbudskap, som naturligtvis gör ungdomarna oroade, och är vilseledande. Även FN:s sk klimatpanel bör ifrågasättas och diskuteras.
Kritikern Alf 